Är storypoäng ledningens nya piska?

Trots sin enkelhet förefaller det fullt möjligt att totalt missförstå hur man använder storypoäng korrekt; speciellt förefaller strategikonsulter och chefer utan grundförståelse för systemutvecklingens villkor benägna att förföras av möjligheterna med storypoäng; äntligen kan man få det som man har längtat efter: Ett mått på hur bra utvecklare är.

Om storypoäng

Storypoäng, eller kanske mer adekvat, relativ estimering, är ett sätt att bedöma relativ storlek på någonting, till exempel en uppgift eller ett krav. Det är ett enhetslöst, relativt mått. Storleken, poängen, på en story jämförs bara med storleken på andra stories (ursäkta svengelskan). Med poängen försöker man beskriva hur komplex och/eller stor uppgiften är. En story på 3 poäng bedöms alltså att vara, statistiskt sett, tre gånger så stor som en story på 1 poäng (det är dock bara en bedömning, det behöver inte vara så).

Poängen sätts vid någon form av estimeringsprocess. Estimeringen görs typiskt efter ett eller flera längre samtal mellan de som har behovet och de som kan uppfylla behovet för att klargöra antaganden, kontext, tekniska förutsättningar och risker. Hur lång tid arbetet i realiteten sedan tar att utföra beror av många saker, till exempel kvalitetsaspekter, verktyg och vem som utför uppgiften. En expert med rätt kunskap och verktyg kanske kan göra jobbet 10 ggr snabbare och bättre än en amatör, men storyn har ändå samma poäng.

Om svårigheten att jämföra stories

En story är inte sin text

En user story (en kortfattad beskrivning av ett krav) är betydligt mer än kortet det är skrivet på. Själva formuleringen av storyn är egentligen inget mer än en glorifierad minneslapp för ett kommande arbete. Som jag nämnde ovan måste vi vrida och vända på storyn för att förstå både behov och designa en lösning. För det krävs ett antal kreativa samtal med användare och kundrepresentanter. Efter utvecklingen måste storyn valideras. Var det verkligen detta som uppfyllde behovet på bästa sätt eller kan vi göra något ännu bättre? Har vi inte alla dessa tre komponenter har vi ingen story. En vanlig minnesregel för att komma ihåg det här är Ron Jeffries’ “CCC” (Card – Conversation – Confirmation).

Det är alltså inte möjligt att förstå vad en story innebär baserat på dess kom-ihåg-text. Det är som att tro att man förstår vad en restauranggäst har för näringsbehov baserat på vad de valde på menyn. Det här gör det förstås väldigt svårt att jämföra två stories från varandra baserat enbart på texten.

En story lever inte i isolation

Storleken på en story är kontextberoende. Storleken är ett mått på hur komplex och hur stor uppgiften är i den situation vi befinner oss. Inloggning för ett team som inte har något system för detta är kanske 20 poäng, medan ett team som har en färdig SSO-lösning kanske bedömer det som en 3:a. Beroende på situation kommer stories med samma ordalydelse ha helt olika storlek. Det här gör det givetvis svårt att jämföra stories som kommer från olika situationer, till exempel från två olika team.

En story har inte den storlek som poängen anger

Storypoäng är inte “actuals” de är estimat. Det behöver inte alls bli så; tvärtom blir det nästan aldrig så. För vad är en 3:a? Ingen som vet, ingen som vet. Utvecklingslaget kan möjligen känna det lite så där i magen efter ett tag. Ibland blir arbetet mycket mindre eller enklare än vad utvecklarna trodde när de estimerade, ibland större. Mycket hänger faktiskt på ambitionsnivån hos produktledningen och utvecklarna. Även om jag får höra att en story är en 5:a vet jag inte vad det innebär. Återigen försvåras jämförelser.

En storys värde syns inte på kortet

De till storyn anmodade poängen relaterar till omfattningen av arbetet för en story – inte värdet av den. Att mäta och följa upp hur mycket arbete vi tvingas göra är egentligen inte superintressant. Mer intressant är väl vad vi använder vår energi till, resultatet. Skapar vi något som ger nytta för våra kunder? Att mäta och följa upp arbetet är som att mäta bilens hastighet efter hur mycket bensin vi gör av med. Jaa… men tänk om vi puttrar på tomgång på parkeringen då? För två olika team kan en och samma story vara mycket värdefull respektive helt värdelös.

Om att jämföra team på fel grunder

Storypoäng kan inte användas för utvärdering

Givet allt detta förefaller det omöjligt att tro att någon skulle kunna få för sig att jämföra stories från olika team, tagna ur sin kontext, utan muntlig kommunikation. Vidare förefaller det omöjligt att tro att någon skulle börja jämföra team baserat på hur många storypoäng de “producerar”. Men… tro det eller ej, det förekommer.

Anledningen till det här är naturligtvis okunskap; man förstår inte hur relativ estimering används rätt. Ett annat skäl är att det verkar så oerhört lockande. Det finns en desperation hos många chefer och beställare inför IT och systemutveckling. De har ingen aning om hur bra den är och det har tidigare inte funnits några mått. Ännu bättre om man kan jämföra olika team med varandra. De är lever nämligen under villfarelsen att om ett team gör 7 poäng och ett annat 21 poäng så är det sistnämnda tre gånger bättre.

Tyvärr måste jag göra er som tror detta besvikna. Storypoäng fungerar inte så och ni kommer aldrig att hitta något annat teamjämförande mått heller. Vad värre är, alla utvärderande mått som ni kan tänkas införa gör bara er situation sämre.

Storypoäng är inte ett externt mått

Det är givetvis inget fel att mäta saker men det är lätt hänt att mäta fel saker och få oönskade konsekveser på halsen. Heisenbergs lag gäller även här; mätningen påverkar beteendet. Börjar vi jämföra teams prestanda baserat på poäng kommer teamen, som av en ren händelse (he he), att börja producera fler poäng. Garanterat! Men det sker nog inte på det sätt som cheferna hoppas. Kanske sker det på bekostnad av den inre kvaliteten hos systemet, vilket i längden gör systemet ohållbart att vidareutveckla? Eller så laborerar teamet helt enkelt med poängestimaten? Teamet kan till exempel skriva lite mindre stories eller börja estimera dem något högre. Inte för att de flesta människor är oärliga utan för att det är en social och mänsklig egenskap att försöka framstå i så god dager som möjligt. Alla mått kan förvanskas.

Storypoäng är teamlokala och relativa. Bara om ett team hela tiden estimerar på samma sätt och hänger ihop under längre tid kan det vara intressant att titta på hastighet i form av avklarade poäng per iteration. Och då enbart som en trend för hur teamet utvecklas, märk väl! Poängen är relativa så det finns inget absolut mått att jämföra med. Det är ju liksom det som är hela poängen.

One thought on “Är storypoäng ledningens nya piska?

Comments are closed.