Agila Sverige 2009

Snart är det dags för konferensen Agila Sverige 2009, vilket jag ser fram emot oerhört.

Vi startade konferensen förra året, efter att ha talat om det inom Agile Sweden i flera år. “Om vi nu förordar individer och interaktion, varför driver vi en mejlinglista?”, tänkte vi. Men det verkade vara så mycket jobb…

På julminglet med Agile Sweden 2007 samlades ett tjugotal personer. Marcus Ahnvé hade kommit hem från konferensen Smidig i Norge några veckor tidigare och var smittande entusiastisk. Efter lite prat och några öl bestämde vi oss för att göra något liknande.

Till skillnad från många idéer man får i onyktert tillstånd verkade den här idén bra även när jag vaknade dagen efter. Ganska snart hade vi en arrangörskommitté. Det var Ola, Marcus, Matti, Måns och jag. Vi brukade träffas på Copperfields, en rätt mörk och sliten pub, där vi kunde smida våra planer. Ofta kunde det ta ett tag innan vi kom till saken för vi hade så mycket annat intressant att prata om.

När det väl var dags för konferensen visste jag inte vad jag skulle tänka. Var vi förberedda? Vad hade vi inte tänkt på? Skulle folk trivas? Redan vid anmälningarna märktes vår ovana då listan var sorterad efter databas-ID – inte efter något så världsligt som namn. Tur att folk i vårt lilla agilesamhälle är så vänliga!

Min oro visade sig obefogad. Jag hade två fantastiska dagar där! Direkt efter konferensen tänkte jag att det här nog var den arbetsmässiga höjdpunkten på året – och jag tror att jag hade rätt. Arrangemanget fungerade faktiskt rätt bra. De tal jag hörde var blandade men engagerade, diskussionerna på eftermiddagarna var intressanta och jag pratade med en mängd människor som jag inte tidigare kände. För nätverkande var konferensen oslagbar. Jag fick till och med ett nytt jobb där!

När vi på konferensmiddagen fick ett spontant tacktal och en applåd kände vi oss väldigt stolta. Vi hade lyckats göra något som folk uppskattade. Men jag kan avslöja en hemlighet: Det var inte ens speciellt svårt. Vi såg bara till att folk hade något att samlas kring och sen skötte stämningen och gästerna resten själva. Precis som en god fest skall vara.

Snart är det dags igen och jag är stolt över att säga att jag även i år är med och ger mitt lilla bidrag till arrangemanget. För min del är det sponsorer och program, reklam och tyckande just nu. Visst är det lite arbete men jag vet att jag kommer att bli belönad. Jag har nämligen sett talarlistan och de första 100 gästerna. Spännande ämnen och många bra talare.

Jag hoppas att jag får träffa dig där.