Projektledare kontra produktledare

Detta inlägg är en fortsättning på min serie inlägg om projekt och projektledarrollen. I dagens inlägg diskuterar jag vad som skiljer projekttänk från produkttänk och vad projektledaren egentligen bör ha för ansvar inom produktutvecklingen.

Projektledare (PL) ansvarar ju primärt för att se till att projektets mål uppfylls och att vi har någon slags kontroll på projektet. Men oftast görs denne även ansvarig för kraven och lösningen. Det är ju enklast, eftersom PL ändå ska ha kontroll på helheten. “Du gillar väl ansvar, eller hur?”, säger chefen spjuveraktigt. Men häri väntar ett obehagligt problem inom produkt- och systemutveckling.

Projekt arbetar per definition kortsiktigt. Det är just det projekt är till för; att jobba intensivt i en kortare period mot något specifikt mål. Uppdraget är att komma in i tid och på budget och klara projektmålen. Punkt slut. Vi skapar oss ett lite konstruerat slutdatum för arbetet för att ha något att relatera projektet mot.

Kontrastera detta mot produktutveckling. Produktutveckling är betjänt av långsiktighet. Att utveckla en produkt eller en marknad tar oftast mycket lång tid. Det är inte ovanligt att det tar en hel generation innan en ny produkt har slagit igenom hos den stora massan. Många produkter har “generationer”, villket är en indikation på det jag talar om.

Här ligger problemet: Det är inte alls säkert att vad som är bra för projektet är bra för produkten. Jag har själv många gånger kommit i kläm mellan en utvecklingsavdelning med en långsiktig produktsyn och en kund som bara brydde sig om sitt projekt.

Det här är två helt olika sätt att tänka och är definitivt inte samma sak. Att helt sonika knöla in produktutveckling i projektledarens ansvar är feltänkt. En projektledare kan omöjligen jonglera den långsiktighet som krävs mot de förväntningar de har på sig som projektledare.

Nästa sak att begrunda är detta: Vad behöver vi känna till för att skapa framgångsrika system och produkter? En sak som jag direkt tänker på är givetvis marknadens behov. (Ordet “marknaden” ska här tolkas i vid betydelse, det kan till exempel syfta på en intern verksamhetsprocess, om det är traditionell IT-utveckling vi talar om). Ingen produkt har någonsin blivit framgångsrik utan att uppfylla ett behov. Ibland visste i och för sig inte personerna som utgjorde den marknaden att de hade just det behovet, men likväl fanns det där.

Vi behöver alltså specialistkompetens i att känna marknadens behov, ett finger på marknadens puls. Hur får vi det? Många skulle nog svara att för att få det måste du arbeta eller ha arbetat inom det område vi försöker förbättra eller sälja produkter till. Länge. Du behöver massor av erfarenhet och stora kunskaper på ett område för att ens ha en aning om vilka behov som skulle göra störst nytta att uppfylla.

Denna beskrivning låter inte som en projektledare för mig. Projektledare är ett eget gebit. De är generalister. Allmän projektvisdom säger att en PL inte ska behöva arbeta 20 år som röntgenläkare för att leda ett projekt inom röntgenbildshantering. En PL ska inte behöva förstå hur en produkt för att hantera röntgenbilder digitalt borde vara utformad. Men om de ska ansvara för krav och lösning, hur kan de undvika det?

Man kan resonera likadant vad det gäller produktens kvalitet, kundrelationer och marknadsföring. Jag lämnar det som en övning till läsaren. Kontentan är att för alla dessa uppgifter krävs kunskaper och erfarenheter som en PL inte äger – och inte kan förväntas äga.

Vi har åtminstone två problem nu: Vi har olika mål och tidsperspektiv för projekt och produktutveckling samt PL saknar kunskap och erfarenhet som behövs. Knuten är dock enkel att lösa: Vi behöver bara inse att den här typen av arbete inte är fråga om projektledning; det är produktledning.

Vi behöver alltså en annan roll för denna typ av arbete, i alla fall inom produkt- och systemutveckling. Låt oss kalla den för “produktledaren”. Jag anser att följande ansvar bör ligga utanför projektledarens ansvar och i stället ligga hos produktledaren:

  • Identifiera och prioritera behov
  • Skapa och kommunicera en inspirerande vision
  • På hög nivå beskriva system som kan uppfylla behovet (krav)
  • Planering på hög nivå (vägbeskrivning mot visionen)
  • Validera hur väl lösningen verkligen uppfyller behovet
  • Besluta om leveranspunkter (när har vi något som marknaden kommer att gilla?)
  • Utvärdera marknadens reaktioner
  • Hantera kundrelationer
  • Marknadsföra produkten

Var står vi nu? Jag har försökt att, någorlunda analytiskt, karva bort två stora delar av en traditionell projektledares ansvar. Process, kvalitet och detaljer som sköts av självgående team samt produktledning som sköts av produktledaren. Men vad återstår då för projektledarna? Behöver vi ens projektledare? Det blir något för nästa inlägg.

One thought on “Projektledare kontra produktledare

  1. Mycket intressant! Det här skulle göra mig till produktledare snarare än projektledare 😉

    Det här är ett viktigt perspektiv att fundera på och kanske ta upp med kund/uppdragsgivare/medarbetare. I grund och botten hör det väl också samman med gränsdragningen projekt/linjeverksamhet.

    Däremot så håller jag inte med om att projektledaren inte behöver känna till marknaden. För att lyckas skapa verksamhetsnytta tror jag man behöver förstå både marknaden och produkten väldigt väl. Annars kommer man att ha väldigt svårt att hålla fokus på rätt saker i alla de beslut som ska fattas under projektet.

Comments are closed.